Bukfetmans fara - Ur DN

Saxat från Dagens Nyheter. Jag är ledsen. otroligt ledsen över att vara inte bara den minst attraktiva av kroppstyper, men också den farligaste. VAFAN går jag inte ner för?

Folksjukdomar

Så farlig är bukfetman

Publicerad 2011-01-28 11:03

Foto: Beatrice Lundborg När sonen vill ha pizza eller pannkaka gör Monika Gullberg numera en fullkornsmacka eller en sallad med lax.

Forskningens fokus: Minst 32 gener påverkar om vi blir feta

■ Kan olika bantningsdieter ha olika effekt beroende på bantarens gener? Den frågan söker forskare världen över nu svar på. Hittills har man hittat totalt 32 gener som påverkar om människor blir feta. Generna påverkar hypofysen, som reglerar hunger och mättnadskänsla. Den gen som har störst betydelse kallas FTO. Kanske kan forskningen leda till bättre, individuella livsstilsråd, baserade på varje persons riskprofil, ämnesomsättning, kön och genetiska profil.

■ Varför vissa människor missbrukar mat eller äter av ångest och stress studeras i ett internationellt, tvärvetenskapligt projekt. Forskarna hoppas upptäcka nya neurobiologiska mekanismer som förklarar varför vi äter för mycket, och kommer bland annat att studera de processer som är kopplade till vårt beroendesystem i hjärnan.

■ Läkemedel mot fetma har hittills inte blivit någon framgång. Förklaringen anses vara att de bygger på för enkla koncept. Fetma handlar om komplicerade samspel mellan mat, motion, sömn och stress. Av de tre senaste bantningspillren finns nu bara Xenical kvar ( och Alli, som är Xenical i halv dos). Reductil och Acomplia har dragits in på grund av svåra biverkningar, bland annat hjärtproblem och depression.

■ Omkring 8 000 svenskar beräknas genomgå överviktskirurgi i år. Ändå växer köerna. Titthålskirurgiska metoder, då tre fjärdedelar av magsäcken tas bort så att den blir som ett smalt rör, utvärderas nu bland annat vid Centrum för titthålskirurgi i Stockholm.

Frågor och svar om fetma

■ När är man bukfet? För män definieras bukfetma som ett midjemått på 102 cm eller mer. För kvinnor gäller 88 cm. Ligger midjemåttet över 94 cm (män) eller 80 cm (kvinnor) bör du se till att det inte ökar ytterligare.

■ Varför är just bukfettet så farligt?

Därför att det i högre grad än fett runt lår och stuss leder till rubbade blodfetter, förhöjt blodtryck och högt blodtryck. Dessutom kan fettet i buken sätta i gång en inflammation i kroppen.

■ Fett eller kolhydrater – vilken diet ska man följa? Det råder det ännu delade meningar om. Lågkolhydratdieter kan vara effektiva för att uppnå snabb viktminskning, men det höga innehållet av mättade fetter och bristen på fibrer i sträng LCHF-kost (low carb high fat) och Atkinskost gör många forskare oroade. Hälsokonsekvenserna på sikt anses oklara. En ny studie från Uppsala, baserad på 900 män som följts i tio år, visar att en kost med litet kolhydrater och mycket mättat fett kan leda till förtida död. En ny stor studie från USA, baserad på 85 000 kvinnor och 45 000 män, visar på liknande resultat.

Visste du att

■ Världshälsoorganisationen, WHO, placerar nu övervikt och dålig kondition på tredje respektive fjärde plats som orsak till ohälsa och för tidig död. (På första plats ligger högt blodtryck, på andra plats rökning).

■ År 2015 kommer cirka 2,3 miljarder av världens invånare att vara överviktiga, enligt WHO, och 700 miljoner kommer att lida av fetma.

■ Hälften av alla vuxna är i dag överviktiga, enligt en ny rapport från EU-kommissionen.

■ I Sverige är drygt 2, 5 miljoner människor överviktiga.

■ Också barnfetman ökar. I dag är 10 procent av barnen i Sverige överviktiga eller feta.

■ Japanska studier har visat på samband mellan barnfetma och förändringar i hjärta och kärl redan hos förskolebarn.

■ Både övervikt (BMI mellan 25 och 30) och fetma (BMI över 30) är kopplat till ökad risk för förtida död – och det oavsett orsak. Detta enligt data från 19 olika studier med nära 1,5 miljoner deltagare. Att fetma ökar risken för död i hjärt-kärlsjukdomar och cancer är redan väl belagt.

■ Övervikt är en av de viktigaste orsakerna till sjunkande testosteronnivåer hos män.

■ Ett glas rött vin (15 cl) innehåller 108 kilokalorier, kcal, som motsvarar 8 sockerbitar. Ett glas starköl (40 cl) innehåller 186 kcal, som motsvarar 12 sockerbitar.

Räkna ut ditt BMI

Antal kilo /(kroppslängd i meter x kroppslängd i meter). Bäst är att ha ett BMI-värde på mellan 20 och 25.

Läs mer

■ ”Smarta val” heter en ny bok som tagits fram vid Livsstilsmottagningen, hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Apoteket AB.

■ sundkurs.se är en kurs framtagen av Karolinska Institutet och Hjärt-Lungfonden, som ger fakta om mat och alkohol, träning, rökning och stress.

Monika Gullberg

Ålder: 33 år.

Yrke: Mentalskötare/boendestödjare i Haninge.

Familj: Sonen Hampus, 7 år.

Bor: Lägenhet i Tyresö.

För ett halvår sedan: Vägde 75 kg, midjemått 93 cm, BMI 28,5. Hade klädstorlek 44. Motionerade aldrig.

I dag: Väger 63 kg, midjemått 89 cm, BMI 25. Har klädstorlek 38–40. Går minst 10 000 steg per dag, springer två gånger i veckan.

Del 1. BUKFETMA. Den beskrivs som den moderna världens farsot. Nya rön visar att bukfetman är mycket farligare än vi tidigare trott. Den kan kopplas till både hjärtsjukdom, reumatism, psoriasis, tandlossning och en rad livshotande cancerformer. Under våren ska Insidan skildra de folksjukdomar som drabbar allt fler och allt yngre, och som tycks hänga ihop.

Vissa människor verkar drabbas av allt. På läkarspråk kallas fenomenet samsjuklighet. Och många av de riktigt stora folksjukdomarna hänger faktiskt ihop.
Andelen överviktiga eller feta i Europa har fördubblats på tjugo år. Det extra fettlager som förr var ett tecken på välstånd är i dag ett galopperande samhällsproblem.Fetman beskrivs som den moderna världens farsot, ja som den största pandemin sedan pesten. Fetman är nämligen farlig av flera skäl.

Väl belagda samband finns, inte bara mellan fetma, höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes (det som brukar kallas för det metabola syndromet) utan också mellan de här sjukdomarna och en mängd andra sjukdomar, som till det yttre inte tycks ha så mycket gemensamt. Som till exempel tandlossning, hjärt-kärlsjukdom, reumatism, psoriasis, bröstcancer, cancer i bukspottkörteln och sjukdomar i luftvägarna och mag-tarmkanalen.
Grunden till alltihop kan vara, tror allt fler forskare, en låggradig inflammation i kroppens vävnader. Vad som startar inflammationen är oklart. I vissa fall skulle det kunna vara ett inflammerat tandkött. Men den viktigaste orsaken är sannolikt vår alltmer tilltagande bukfetma. För i bukfetman produceras hundratals olika signalämnen, så kal-lade cytokiner, varav många är inflammationsframkallande.
Att inflammatoriska ämnen produceras i kroppen skulle kunna förklara varför ett vanligt, receptfritt, smärtstillande läkemedel (acetylsalicylsyra) verkar kunna skydda inte bara mot hjärtinfarkt och stroke, utan också mot en rad olika cancerformer, enligt flera studier. Cancerrisken minskar, troligen för att ämnet hämmar små inflammationer.
Vi sitter mer än någonsin tidigare i historien, och ju mer stillasittande vi är, desto större risk att dö i förtid. Den ”aktiva soffpotatisen” kallar australiska forskare oss som sitter på jobbet, sitter i bilen, sitter framför datorn eller tv:n – och sedan kör ett pass på gymmet då och då. Av dygnets 24 timmar sover vi i snitt åtta, strosar omkring i 6,5 timmar, rör oss rejält en halvtimme och sedan sitter vi helt stilla i nio timmar.
Totalt tillbringar vi över 70 procent av den vakna tiden med att sitta stilla, konstaterar forskarna. Och det kan inte kompenseras av att man motionerar, till exempel en halvtimme om dagen. Lika viktigt är att bryta stillasittandet.
En studie av nära 9 000 människors tv-tittande har nyligen visat att den som sitter framför tv:n mer än fyra timmar om dagen har nästan 50 procents högre risk att dö i förtid jämfört med den som bara tittar två timmar om dagen. När det gäller död i hjärt-kärlsjukdom är risken 80 procent högre. Och en ny svensk studie har visat att personer som tar bilen till jobbet löper 74 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än de som går, cyklar eller åker kollektivt.
– Det här är ruggiga siffror, säger Mai-Lis Hellénius, professor i hjärt-kärlprevention och ansvarig för livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Vi har underskattat riskerna med stillasittande. Att träna regelbundet är bra men det räcker inte för att väga upp att vi rör oss så litet till vardags.
Jämfört med att sitta stilla ökar energiförbrukningen med 50 procent om man reser sig upp. Bara genom att börja stå upp och arbeta två timmar om dagen, kan man gå ner i vikt tio kilo på ett år.
Att stillasittandet gör oss feta och därmed sjuka beror på att kroppens mekanism för fettförbränning stoppas när vi inte rör oss. Nya amerikanska studier visar att det enzym (lipoproteinlipas, LPL), som ska ta hand om förbränningen av blodfetter, stängs av när vi sitter still längre stunder. Vilket gör att koncentrationen av plackbildande fetter i blodet ökar och därmed risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Försök på råttor har visat att när de tvingas vara helt stilla, sjunker LPL-aktiviteten till ett minimum. För att LPL-nivån ska bli normal, räcker det att råttorna får röra sig som vanligt. Preliminära resultat, som ännu inte är publicerade, visar att det ser ut på samma sätt i människors muskler. Positivt är att det räcker med att resa sig då och då, gå en sväng, vifta litet med armarna eller sträcka på sig, för att mekanismen ska komma i gång igen.
– Det verkar som om LPL-aktiviteten, liksom de små proteiner som ska pytsa in socker i våra celler, har en on-off-knapp – en strömbrytare – som slås av när man sitter stilla och slås på när man börjar röra på sig och använda musklerna. Varför det är så vet vi inte, säger Mai-Lis Hellénius, vi behöver mer kunskap om stillasittandets fysiologi.
Monika lade om kosten och började springa

Att aldrig känna sig okej, helst köpa kläderna på nätet, bara ha jeans med resår och alltid vända bort blicken från spegeln. Det är, säger Monika Gullberg, vad det innebär att vara överviktig.

– Man stänger av från huvudet och neråt, kroppen under hakan finns liksom inte. Ändå är man så väl medveten om hur fet och ful man är. Och när man ändå är det så spelar det ju ingen roll om man äter litet till.

Drygt 75 kg tung till de 163 centimetrarna och med ett rejält bukomfång fick Monika, 33 år gammal, för ett halvår sedan veta att hennes blodfetter var förhöjda.

– Hjärtsjukdomar fanns inte i min värld. Klart det var en varningssignal.

Som en av de allra yngsta patienterna på Karolinska sjukhusets livsstilsmottagning har hon sedan dess framträtt i medierna och berättat om hur hon lyckades gå ner tolv kilo på tre månader. Genom att börja motionera, skippa godiset, dra ner på läsken och byta ut korven och pastan mot grönsaker, fisk och kyckling. Ett lyckat resultat, absolut. Och visst känner Monika sig i dag både piggare och mer nöjd med sig själv.

Men att ändra livsstil är ingen enkel sak.

Dels är det, särskilt som ensamstående förälder, svårt att hitta tid till timslånga promenader, löpturer och gymbesök.

– Men det går. Jag lämnar Hampus på fritids kvart i sju, och så tar jag min runda innan jobbet börjar.

Dels är nyttig mat också en fråga om pengar.

– Det är ju inte klokt att det är billigare att köpa falukorv än tomater och gurka. Jag jagar ständigt extrapriser.

Men det tristaste, tycker Monika, är att det inte är lika kul att äta längre. Godiset saknar hon visserligen inte, trots att hon tidigare åt plockgodis varje dag, kunde ta en snickers och cola till frukost och drack minst tre liter läsk varje helg.

– Men maten har blivit tråkigare. Det är ständigt fisk och kyckling, jag är så fruktansvärt trött på det.

När sonen vill ha pizza eller pannkaka tar Monika numera en fullkornsmacka med makrill eller avokado. Eller gör en sallad med en bit lax. Och det går ju. Men har man en gång lärt sig älska snabbmakaroner med smör och riven ost känns det som en förlust att inte kunna äta det mer.

– Jag har faktiskt tappat matlusten. Men det är ett pris jag får betala.

Och om nu maten inte ger så stora kickar längre, går det ändå att hitta annat som gör det.

– Att springa ger mig faktiskt ruskiga kickar. När jag sprungit en runda på morgonen och står och ser solen gå upp, då känns det verkligen bra i mig. Den känslan går det inte att få genom mat.

Och Monikas nya vanor har smittat av sig. Numera går pojkvännen på gym fem dagar i veckan.

– Förr var det chips och kolla på film i soffan som gällde. Nu springer vi ihop och tävlar i uppförsbackarna.

Astrid Johansson
astrid.johansson@dn.se